söndag 17 december 2017

Tredje advent

Tredje advent började med strålande sol, men innan Fröken Grön hade hunnit få benen över sängkanten så var himlen grå igen. Ja ja, vad är väl en bal på slottet... Fast å andra sidan gör sig ju tända ljus inte lika bra i solsken. Idag brinner tredje ljuset i min lilla betonggrisstake.


I köket är det inte så juligt än. Den lilla gröna hyllan har fått ett par röda äpplen och två små renar i koppar, men annars kör jag på mitt vanliga kockumsgula och gröna. Varför ändra på ett vinnande koncept, hihi!


Två små vita julrosor i zinkkrukor är ju i och för sig ganska juligt, men gamla plåtlådan med glaslock agerar brödförvaring året runt. (Ett måste när mössen hittar in i stugan om vintern...) Pepparkakorna fick agera statister för bildens skull, men de är uppätna nu.


Det finns mycket i stugan som skulle behöva göras idag, men vi får väl se hur det blir med den saken. Söndagar går alltid så försvinnande fort, och så vill man ju hinna mysa lite också. Det sistnämnda står alltid högst upp på prioriteringslistan. Och så söndagsbadet, förstås!

lördag 16 december 2017

Bästa motionsrundan

Dagens motion blev en rask promenad mellan byns tre lördagsöppna loppisar. (Tänk om det var lika motiverande att gå på gymmet, haha!) I brist på hantlar i händerna, så tänkte jag att det var en god idé att släpa hem en hel gjutjärnsvåg. En liten glasvas och en emaljbytta i ljusblått blev det också. 


Alltså, den där vågen. Så vansinnigt grön och grann! Den stod där lite undangömd uppe på ett skåp och fullkomligt ropade mitt namn. "Men du har ju redan en sån," sa maken. "Nä, inte en SÅN!" sa jag, och det var ju faktiskt sant. Den här bara MÅSTE jag ha!


Den lilla emaljbyttan kan jag tänka mig många användningsområden för; alltifrån i badrumshyllan till i skafferiet eller i växthuset. "Vad synd att den är skadad," sa en annan kund som stod bredvid mig i kassan. "Fast det tycker jag bara är charmigt," sa jag, för det tycker jag ju. "Nja, jag vill helst ha hela saker," sa hon. Vilken himla tur att man gillar olika!


En liten glasvas slank med av bara farten. När vi ändå var i närheten av byns finaste lilla blomsteraffär tittade jag in och köpte en ensam tistelkvist att ha i vasen. Den ska nog få stå i badrummet, tror jag. 


Jaha, så har glesbygdsloppisarna levererat igen. Här hittar vi minsann skatter mest hela tiden! "Det ska bli roligt att se om ni får plats att basta, när du har pyntat klart med alla loppisgrejer och blommor," skrev min moster på Messenger häromdagen, och nog kan det tänkas att hon har en poäng där, hihi!


I övrigt gjorde jag bort mig rejält idag, när jag lyckades med konststycket att hälla ut den allra sista skvätten av makens galet dyra rare single malt-whiskey (inköpt när vi var i Skottland för 14 år sedan) i köksvasken. Eftersom korken hade gått sönder på originalflaskan hade han hällt över det som var kvar i en fin grön loppisflaska. Det var förvisso bara en liten bottenskvätt kvar, men iallafall. Min förklaring, att jag trodde det var nån gammal sunkig slatt hemkryddad midsommarbrännvin från gud-vet-när och att fluorsköljmedlet i badrumshyllan skulle passa mycket bättre i en snygg grön glasflaska, känns onekligen lite dum med facit i hand...

fredag 15 december 2017

Ljusslinga

Jag gav upp de trassliga ljusnäten i år (båda två lyser bara till hälften och är dessutom alltid lika tradiga att reda ut) och köpte en 16 meter lång LED-slinga på Blomsterlandet, som jag virade runt snöbollsbusken istället. 800 små lampor med extra varmt ljus lyser nu upp i mörkret där ute. 


Det gula ljuset är lite väl skarpt tycker jag, men hellre skarpt gult än kallt blått. 16 meter räckte ändå bara till två varv. Jag kör slingan på timer, så nu lyser den mellan 15.30 på eftermiddagen, genom hela natten och fram till 9.30 på förmiddagen. Under julledigheten får den nog lysa hela tiden, om dagarna är mörka och trista.


Nog är det något visst med ljusslingor ändå. Lite vinterromantiskt, då där. Maken förfasar sig redan över att jag ska klä in hela bastustugan i ljusslingor till nästa jul. Tänk, ibland kommer han med så himla bra idéer, hihi!

torsdag 14 december 2017

Ren, dörrkrans och bortregnade tomteansikten

En av mina roliga drivvedsrenar (han har en bror som står kvar i ladan) fick komma ut och leka i snön häromdagen. Det är något med det där "hembyggda" som jag tycker är så himla charmigt.


När han hade tumlat i snön ett tag sprang han bort och ställde sig vid sidan om verandatrappan. Vilken liten posör! Nedanför trappan har jag lagt granris, men det har visst försvunnit ner i snön, så det hade jag inte mycket för.


På dörrarna hänger årets dörrkrans, som jag gjorde genom att klä grön mossa på förra årets halmstomme. Sen tog jag alla svampar jag hittade i hela pyntlådan och stack ner dem i mossan. Några röda bär blev det också. Eftersom de är gjorda i någon slags frigolit så är det väl inte så hållbart precis, men jag får väl jaga nya svampar på loppis till nästa jul. (Fast då kanske min besatthet av flugsvampar har gått över, hihi!)


Två små gråklädda tygtomtar från något gammalt blomsterarrangemang fick också vara med i kransen. På nära håll är de inte så vackra precis, för deras ansikten har liksom regnat bort. 


Men de små röda luvorna som sticker upp är charmiga på håll. Som små marsipantomtar!


Snön ligger kvar, men det är mest modd efter ett par dagars plusgrader och regn. Det kom lite ny snö idag, men den var så "utspädd" så den smälte bort så fort den landade på marken. Jag håller nog ändå tummarna för en vit jul i år. Hellre en fläckvis vit jul än en som inte är vit alls. 

onsdag 13 december 2017

Lucia och betong

Lussemorgonen på Solhäll kunde ha börjat med sovmorgon, fast jag vaknade ändå vid 6-tiden som jag brukar. Är inte det typiskt, när man är ledig och får sova hur länge man vill? Mysigt ändå att få lussekatt och kaffe till frukost, och Lisa Larsons små adventsbarn passar väl aldrig så bra som idag. I vanliga fall står de i det lilla fönstret ovanför diskbänken hela december, där de håller mig sällskap när jag diskar. 


Vid 10-tiden var det dock dags för rejäl action, för då rullade det fram en betongbil till grindhålet. Med hjälp av en liten lastare kördes sedan flera rundor betong ner till den väntande grundramen i moraset. Det krävdes faktiskt inte så många skopor innan den var full.


På mindre än en timme var allt utslätat och klart, och nu börjar man kunna visualisera på riktigt hur det faktiskt kommer att bli. På ganska exakt 20 kvadrat blir det plats för både bastu, ett litet gästrum och ett pyttelitet förråd (som kan bli toalett i framtiden om vi vill). Det kommer nästan att kännas som att vi har en kringbyggd gård när allt står klart. Så mysigt!


Den redan så nedkörda marken blev om möjligt i ännu sämre skick när lastaren hade kört klart, men det går ju att åtgärda när allt körande med maskiner är färdigt. Vi har nog tänkt oss lite markarbete och grussättning i anslutning till nybygget ändå, så det är väl bara att bita ihop. Dessutom är det ju bättre att det ser för jävligt ut nu på vintern än hela våren. "Till midsommar har du gräsmatta igen," försäkrar murarbossen. "Och har du riktig tur så blir det en decimeter snö redan i natt, så slipper du se eländet." Han känner sin kund väl, hihi!


Efter lunch byggdes det ett litet "tält" med presenningar över grunden, och nu får betongen stå och bränna till efter nyår. Vinterväder och några minusgrader ska visst inte vara några problem, enligt experterna. Frusna Fröken Grön väntar dock redan på det första värmande bastubadet, och hennes man har gått och väntat på det sedan vi lämnade bastun i vår bostadsrättsförening i "Storstad" för 7,5 år sedan. Men den som väntar på något gott... 

tisdag 12 december 2017

Ny julmatta

På sin höjd sätter jag upp julgardiner i köket och vänder plasttrasmattan på köksgolvet så att den vintervita sidan ligger uppåt, men i övriga rum byter jag aldrig till jul. Men så hittade jag en jättefin liten julmatta på Åhléns i helgen, som var lagom dyr och lagom stor för glasverandan.


Lagom röd är den också, i just den där nyansen som ändå gör sig ganska bra mot gröna väggar. Mönstret är klassiskt, som hemstickade vantar från 70-talet eller så. Fin, tycker jag!


Metallstjärna på insidan och dörrkrans på utsidan. Den sistnämnda får ni se en annan dag, men den är iallafall hemmagjord i år. (Eller iallafall hemmaklädd...)


Med röd matta på golvet kändes det helt legitimt att bjuda in den lille tomtenissen, som stod utanför dörren och knackade på. Tänk att han hittar hit varje år, hihi! Och om ni ser glipan där nere där pardörrarna möts, så förstår ni varför verandan är ett utmärkt kylskåp till jul. Jag brukar lägga en "dragfångarkudde" där.


Verandan har pardörrar även in mot hallen. Dem håller vi av förklarliga skäl stängda på vintern, men nog är det lite mysigt att stå i hallen och kika ut när de är öppna för en stund. 


Imorgon unnar jag mig en spontan semesterdag. Because I'm worth it! Då blir det lite hemmapyssel först, och sedan Luciakonsert i kyrkan på kvällen. Så härligt med en extra ledig dag, bara så där!

måndag 11 december 2017

Hej, mitt vinterland

Det snöade i två omgångar igår, och jag kunde naturligtvis inte låta bli att dra på mig vinterstassen och pulsa ett varv runt huset. Kameran fick hänga med. Nog gör sig december lite bättre i vitt?








Ikväll drar jag på mig broddarna (tantvarning på det?) och kanar nerför backen till kyrkan i byn, där det är dags för Luciagenrep med barnkör, ungdomskör och damkör. En riktigt härlig tradition!