Rabarberlycka

Våra rabarberplantor har växt sig gigantiskt stora på rekordfart den här säsongen. Vilken lycka att bara kunna traska ner till köksträdgården och skära några stjälkar till lördagens smulpaj!

Vackra att titta på är de också. Och som av en händelse matchar de ju det fina fatet! (Chockerande att jag har röda saker, va?)

I g(r)odan ro

Hur välplanerad man än tycker att man är, så är det alltid bråda tider i mitt yrke så här års. Det är mycket som ska hinna slutföras innan terminen tar slut för elevernas del; arbeten ska redovisas, projekt ska bedömas, prov ska rättas, prövningar ska göras, betyg ska sättas... Fredagskvällen är onekligen efterlängtad, kanske lite mer än vanligt.

Nu tar jag helg i g(r)odan ro, kryper upp i soffan med mina fårskinnstofflor och det senaste numret av Allt om trädgård. Känner jag mig själv rätt sitter jag väl snart där och nickar... Så skönt!

När jag ändå var i farten...

... igår kväll passade jag på att plantera om en pelargon som jag fått av min mamma. Nu står den nere i köksträdgården i den gamla Kockums-hinken som fyndades på loppis i Hjärsås härom veckan. Med lite svinto och diskmedel blev den riktigt fräsch! Det flätade pilstödet har duktiga Pernilla gjort, och det får nu tjänstgöra en tredje trädgårdssäsong här hemma. Så fint!

Själv är jag inte riktigt lika händig, men jag har iallafall totat ihop ett eget klätterstöd av jutesnöre och gamla slanor från syrenhäcken. Skevt och dant blev det, men här ska det förhoppningsvis klättra brytbönor framöver i sommar.

Tidigare i vår skrev jag om Stora boken om trädgårdsprojekt, och nu har visst författarinnan hittat den lilla recensionen, för hon skriver så fint om mitt inlägg på sin egen blogg. Så roligt! Om du vill kan du läsa här.

Plantor på plats

Trots att regnet hänger i luften, så har jag kunnat jobba två timmar i trädgården efter jobbet ikväll. Nu är det planterat och gruslagt runt brunnen. Än så länge ser växterna lite lagom fjuttiga ut, men förhoppningsvis växer de till sig som de ska under sommaren. 

Känner jag mig själv rätt kommer jag alldeles säkert flytta runt, ta bort och lägga till stenar flera gånger om innan jag är riktigt nöjd. Det hade varit trevligt med en riktigt stor bumling här; vi får väl ta oss en tur ut på landet och fråga någon snäll bonde om vi kan få en.

På vänstra sidan om pumpen visade det sig bli en alldeles förträffligt bra plats för min gråmålade däckstol. Här blir det finfint att sitta och läsa deckare i sommar. För i sommar hade jag faktiskt tänkt sitta still lite grann, haha!

Regntunga skyar

Regntunga skyar täcker himlen och dropparna smattrar hårt mot plåttaket på Solhäll. Då är det som allra mysigast att sitta ute på glasverandan och bara kura, bläddra i tidningar och smygäta det där godiset man råkade få med sig hem från affären.

Fast man skulle kunna dra på sig regnstället också. Och gå ut och fixa med sitt stenparti. Hmmm, det är svåra val man står inför en vanlig tisdagkväll i maj...

Stenparti på gång

Jag hann in en sväng på Växtmästaren innan jag åkte hem efter jobbet idag. Det är minsann en riktigt välsorterad liten plantskola, och när jag väl klev ombord på bussen hade jag två papperskassar fulla med stenpartiväxter med mig. Det blev backtimjan, liten kärleksört, kaukasiskt fetblad, vit strandtrift och alpkrasse (se bilden nedan).

20 minuter innan körövningen började ikväll fick så den käre maken hjälpa mig att släpa stenbumlingar till det rensade området vid pumpen. Det där med att vänta är ju liksom inte min grej; jag vill se hur det blir på en gång!

Imorgon kväll ska jag arrangera stenar och växter lite mer permanent, men jag var ju naturligtvis ändå tvungen att ställa ut plantorna redan ikväll, för att få lite "feeling" för hur det kommer att se ut när det är klart. Jag inser redan nu att jag kunde ha köpt ännu fler plantor (är det inte alltid så?), men jag får väl lugna mig lite och se hur de tar sig först.

Jaha. Så nu är man snart med stenparti också.

Samling vid pumpen

Området runt vår brunn har alltid varit ett "problembarn". Marken här består av hårdpackat grus och tegelkross, som någon har schaktat dit en gång i tiden för att bygga upp en liten terrassering (som liksom bildar en rätsidig triangel) mellan huset och det område som går under namnet "moraset" här hemma. Här går det alltså inte att plantera någonting, och det är hopplöst att komma åt med gräsklipparen, eftersom det är både stenigt, ogräsigt och mossigt.

För några år sedan köpte vi en gammal pump på Blocket; den har förvisso gjort sitt till för att göra platsen aningen trevligare. Uppe på den mossiga kanten växer gamla jordgubbsplantor och fetbladiga växter, och strax nedanför kanten har jag redan planterat vit syrén för att få till en bersåaktig inramning om några år. (Plantorna syns nästan inte på bilden för allt det gröna i bakgrunden.) Sen har det liksom avstannat där, men i flera år har jag gått och sneglat lite och tänkt att vi borde göra något annat av den här lilla "hyllan"..

Igår och idag har jag så tagit tag i projektet med att ta bort den mossiga grässvålen, för att istället lägga sten runt kanten och gruslägga markytan. Jag tänker att slutresultatet ska bli mer som en liten uteplats, där man kanske kan ha någon liten cafémöbel och krukor med pelargoner. Runt själva pumpen ska det bli ett litet stenparti, med fetbladiga växter och kanske också lite backtimjan.

Längre än så här har jag inte kommit, men nu börjar man iallafall se vad som håller på att ta form. (Höjdskillnaden framgår dock inte så bra på bild; det är en rejäl fallhöjd ner till moraset.) Men det värsta jobbet är faktiskt gjort, så nu kvarstår att testa sig fram med stenar och växter och få till en bra slutfinish. Det roliga jobbet, med andra ord! Attans att det är måndag imorgon...

P.S. Diktstroferna från igår var givetvis skrivna av Edit Södergran och ingen annan. Jag får skylla på solsting... D.S.